I början av 1900-talet bodde Enrico Caruso här. På 1970-talet inrymde huset Plato’s Retreat, USA’s mest berömda sexklubb. Turerna och skandalerna runt Ansonia är många.
Ansonia, ett av New Yorks mest praktfulla byggen, ligger på övre västra Manhattan mellan sjuttiotredje och sjuttiofjärde gatan. Från början var Ansonia ett lägenhetshotell. Sedan 1992 är de olika boenheterna omformade till ca 400 andelslägenheter.
Författaren och nobelpristagaren Saul Bellow har i en novell från femtiotalet beskrivit Ansonia som ett palats från Paris eller Prag, med torn och kupoler, detaljer av järn och grönoxiderad koppar, som har förstorats runt etthundra gånger och sedan placerats på Manhattan.
Byggherre var kopparmiljonären William Earle Dodge Stokes och arkitekt var Paul E Duboy.
Byggandet av Ansonia påbörjades år 1899 och byggnaden stod klar år 1904.
När man idag beskådar husets något svulstiga elegans, är det svårt att föreställa sig att Ansonia en gång var New Yorks mest radikala och långtgående experiment i urbant boende.
Stokes hade en vision om att byggnaden skulle bli så oberoende som möjligt, eller att byggnaden åtminstone så långt som möjligt skulle kunna bidra till sina egna behov av olika ätbara förnödenheter och av den anledningen anlades ett litet jordbruk uppe på taket. Där höll man runt 500 höns, en mängd ankor, några getter, några kor och ytterligare en del djur. Varje morgon distribuerades färska ägg till de boende och det som blev över såldes mycket billigt till allmänheten nere på gatunivån. För kornas skull installerade man en speciell hiss avsedd för boskap.
Stadens myndigheter var dock inte alltför trakterade av jordbruksverksamheten och år 1907, bara tre år efter att byggnaden stod klar, tvingades Stockes att avbryta experimentet.
I lobbyn hade man en damm med livs levande sälar. Dessutom fanns där en vinterträdgård och en av epokens största inomhusbassänger. Vidare en mängd restauranger och caféer.
De olika enheterna var av mycket skiftande storlek. De allra största rymde flera sovrum samt egna bibliotek och matsalar. De minsta saknade all köksutrustning. Dessa var tänkta för ensamma hyresgäster av manligt kön, som på varje våningsplan hade gemensamma matsalar med både köks- och serveringspersonal.
Lägenheterna var mycket oregelbundet utformade. Detta berodde bl.a. på att längs varje yttersida av byggnaden fanns ett ljusschakt som löpte genom alla våningsplan.
Fasadernas dekorationer kan liknas vid en blandning av neobarock och vad man i USA brukar kalla Beaux Arts. Namnet kommer sig av att flertalet av de arkitekter som var verksamma inom denna stil hade fått sin utbildning på Ecole des Beaux Arts i Paris.
Taket är ett s.k. Mansardtak i fransk stil.
Mängder av berömda personligheter har genom åren kommit att bo i Ansonia. Dirigenten Arturo Toscanini, kompositören Igor Stravinski, sångaren Enrico Caruso, boxaren Jack Dempsey och baseball-stjärnan Babe Ruth har alla för någon tid bott där.
Under en tid på 1970-talet rymde Ansonia ett berömt turkiskt bad för herrar, The Continental Bath, där Bette Midler inledde sin karriär med att sjunga, ackompagnerad av Barry Manilow på piano.
Mot slutet av 1970-talet omformades The Continental Bath till en mycket berömd heterosexuell sexklubb, Plato’s Retreat, där specialiteten var partnerbyte. Ägarna till denna klubb anställde den kände manlige pornografiske aktören John C Holmes som rådgivare och medagerande i de olika aktiviteterna.
Under 1960-talet, när byggnaden hade en ägare med, vad någon har kallat ”rovdjursinstinkt”, hotades Ansonia för en tid av rivning. Vid ett annat tillfälle stal en annan ägare alla dekorativa koppardetaljer som kom att säljas som värdefullt metallskrot.
Alla hot avvärjdes och Ansonia lyckades att rida ut alla stormar.
Ansonia ligger vid en plats där Broadway gör en svag kurva och detta för med sig, att vare sig man kommer från norr eller söder, så utgör bygnaden ett mycket synligt och välkommet landmärke i den stilfulla stadsmiljön på övre västra Manhattan.